Kråkflickan / Eriksson och Axlander Sundquist

Det finns en viss form för hur man skriver deckare idag. Vissa författare utnyttjar denna form bättre än andra. Kråkflickan har bra driv även om den dippar lite sista tredjedelen, för att hämta sig de sista skälvande sidorna. Det som författare i denna genre är duktiga på är att presentera personer. Men, jag är lite tveksam till att man egentligen vill läsa om en massa otrevligheter och att det är OK att skriva om dem under förevändningen att det är litteratur. Boken är värd sitt betyg, men om man inte tycker det är en bra sak att skriva om övergrepp och brutalitet så borde den fått en 1a. Jag är själv lite kluven till detta. Jag har nästa del stående i min bokhylla, men har ännu inte kunnat frammana energi nog att ta itu med den. Vi får se hur det slutar. Är man en van deckarläsare och gillar nyare deckarförfattare så tror jag att man kommer att gilla denna också.

Man får nog lyssna på något extra tufft. Jag tror Marelyn Manson kan passa? (Spotify: Marilyn Manson – Personal Jesus) Eller också behöver man jättesnäll musik, som Sophi Zelmani. (Spotify: Sophie Zelmani – The Ocean And Me)

På AdLibris: Kråkflickan

Betyg: 4

Share and Enjoy:
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • RSS

Leave a Reply

Your email address will not be published.